Via SMS: Hejdå DBV! Nu sitter vi på plan...
Via SMS: Hejdå DBV! Nu sitter vi på planet hem. Dagen började med en springtur på ringmuren runt gamla staden i Dubrovnik och sen springa till några klippor där jag och Henrik badade i det bedömt 24-gradiga vattnet. Skönt att komma hem nu, då blir det något sista inlägg så lämna inte bloggen riktigt än kära läsare! Dovidenja!
Ett regnigt Dubrovnik
Nu har de formella delarna av resan klarats av, igar och idag och imorgon bitti ska vi bara slappa slappa slappa. Sa ikvall ska vi bara ta de lugnt och personligen kommer jag repetera och tanka tillbaka pa allt man varit med om hittills, det ar fler saker an jag skrivit om i bloggen och mycket gar inte att beskriva med ord.
Srebrenica kommer jag skriva om nar jag kommer hem imorgon, tisdag, kvall.
Annars sa ar Dubrovnik lika fint som jag minns det for tre ar sedan, aven fast det har megaregnat!
Det borjar kannas skont att snart aka hemmat efter allt man varit med om. Om ni har nagra fragor om nagot, eller bara nagon kommentar sa fortsatt skriva till mig pa valfritt satt!
Ovan har vi (ett soligt) Dubrovnik och under har vi torget i gamla stan i Sarajevo
Vackra Sarajevo, vidimo se!
Redan innan vi kom fram till Sarajevo sa sag vi att landskapet andrades till nagot mycket fint. De grona bergen reste sig runt de slingrande vagarna langs olika floder.
Staden fick ta emot valdigt mycket stryk under belagringen, men det tanker jag inte fokusera pa nu, for saker som de trevliga folket, blandningen mellan ost och vast, blandningen av folk, blandningen av religioner och den goda maten!
Den vackra miljon, folket, kulturen och dess blodiga historia gor Sarajevo till en fullvardig representant for Balkan. Balkan som kommer ifran turkiskan - bal ar honung och can ar blod - nagot sott/fint som fatt utharda mycket under dess historia. Och hit kommer jag tillbaka! Vidimo se, Sarajevo!
Via SMS, del 1: Sarajevo och EUFOR <...
Via SMS, del 1: Sarajevo och EUFOR
Nu rullar vi på dom vackra balkanvägarna på väg från Sarajevo till Srebrenica, trots krokiga vägar ska jag försöka skriva detta.
Igår guidades vi runt till olika delar av Sarjevo av en grymt bra lokal guide som jobbar för EU-militär-insatsen EUFOR. Vi besökte bl a platsen där Franz Ferdinand blev skjuten, såg olika moskeer och kyrkor och Sniper Alley, en plats bland många där civila systematiskt mördades av prickskyttar utplacerade på tak runt om i Sarajevo när staden var belägrad.
Vi såg även en minnesplats för alla ca 1620 barn som dödades under den 4år långa belägringen av staden.
Del 2: Många av barnen blev alltså syste...
Del 2: Många av barnen blev alltså systematiskt mördade av prickskyttar och alla hittills ihopsamlade namn på dessa fanns där och det hela kändes så rörande och fel. Vi såg också stora gravplatser varav flera där både kristna och muslimer begravdes sida vid sida.
Senare besökte vi EUFOR-basen och fick reda på att dom har två olika typer av soldater; obeväpnade obersvationssoldater som är ute och beväpnade soldater som mest är på basen, eftersom behovet av dessa kraftigt minskat med tiden. Om rättsväsendet och de politiska insitutionerna skulle kollapsa, vilket trots Bosniens allt för komplicerade och ineffektiva politiska system i dess unga demokrati verkar osannolikt, så skulle EUFOR ingripa med vapenmakt men då skulle allt gå tillbaka som till tiden efter kriget. I oktober är det val och jag hoppas så många unga som möjligt röstar, trots mångas avsaknad av att kunna göra någon skillnad.
I juli står EUFOR i höjd beredskap på 15 årsdagen av massakern i Srebrenica; hoppas allt går bra och att alla sköter sig när världens ögon vilar där den 11 juli. Om knappt två timmar är vi framme i Srebrenica, blogginlägg om denna extraordinära plats kommer självklart senare. Ses! Vidimo se!
Via SMS: Det sista från Prishtina oc...
Via SMS: Det sista från Prishtina och lite Sarajevo.
I måndags besökte vi också EU-LEX, som jobbar med att stärka polis, tull och rättsväsendet i allmänhet i Kosovo. Basicly kan man säga att EU-LEX hanterar svåra brott som inte KP, Kosovopolisen klarar av som krigsbrott, korruption och organiserad brottslighet.
Dagen efter besökte vi Camp Victoria, den svenska militärbasen där Sverige har 250 soldater av hela internationella Kosovostyrkan KFOR med 11 000 soldater. Det blev många flashbacks och gemytlig stämning när man fick återse kära Försvarsmakten igen. Vi fick presenterat av vad svenska militären gär där nere och hur allt förutom Liasion Monitoring Teams, grupper som åker runt och kollar av läget, försvinner i oktober när Camp Victoria avvecklas.
Efter detta åkte vi buss hela natten till Sarajevo! Fantastiskt att se naturen vi åkte igenom och prata med folk på bussen. Mindre fantastiskt med mygg och serbisk gränspolis som sökte igenom en del av våra väskor eftersom vi var utlänningar men så är det..
Sarajevo är riktigt vackert och dom flesta tycker det är finast hittills.
Idag torsdag besökte vi OSCE som jobbar med att främja säkerhet, demokrati och social struktur utifrån Dayton-avtalet. Senare besökte vi ICTY som utreder och dömer krigsbrottslingar från kriget i forna Jugoslavien; det kommer bli känslosamt att på fredag komma till Srebrenica där folkmordet ägde rum.
Nu är det dags att dra sig ner mot vackra stan hela kvällen och natten! :)
Lite bilder :)
Casino (typ?) i centrala Prishtina + en FN-bil
Nagra kvarter bort..
Typiskt for Kosovo - biltvatt
EU-LEX HQ Prishtina
En bloggare @ HQ
Intressant kontrast mot EU-LEX, the movement for Self-Determination for Kosova
Hollandska ambassaden
Var gata..
Journalisten Artan, sjukt goda desserten Tulumba och en bloggare
By night
By day..
Swedish Military Camp Victoria
Langt langt inlagg fran hosteldatorn
Snart dags for en springtur i Prishtina pa stan innan vi drar oss tillbaka till var stora rum (nastan typ svit) hela gruppen och har en myskvall tillsammans.
Jag tankte borja beratta om allt i kronologisk ordning..
SODRA MITROVICA.
Detta var den dag som utan tvekan gjorde starkast intryck pa mig.. Har skrivit innan om norra delen av staden dar Kosovoserber bor och fattigdomen ar utbredd. I sodra Mitrovica, precis over bron ner ser nedan, ar det som att komma till en helt annan stad. Det finns nagot farre poliser pa gatorna, bilarna och framforallt husen ar i otroligt mycket battre form och skick. Vi hade ett mote med bland annat en organisation som forsoker hitta saknade personer fran kriget. Berorande och valdigt intressant. Och for min egen del fick jag snabbt skifta over till den lilla albanska jag kunde prata, tillexempel att saga tack som faleminderit och inte hvala, mirdita och inte dobar dan *goddag*.
Bron i Mitrovica, taget pa den norra sidan mot den sodra sidan.
PRIZREN. Det var en vacker gammal och charmig stad. Vi akte dit med taxi, efter att ha kommit overens med chaufforerna om 15 euro per bil men nar vi kom fram ville en ha 50 euro. Och diskussionen var igang. Vi betalade 15 som var overenskommet och accepterat och borjade ga darifran. En springer efter och vill ha betalt, varpa vi sager att vi ska blanda in polis och han sager Okey. Sa vi borjar ga dit, polisen kommer och efter lite prat sa verkar polisen saga till chaufforen att han ar lojlig som brakar om detta, vi ar 11 europeer, en fran Kanada, en fran Nya Zeeland och Framforallt en fran USA! Och for er som inte vet det sa ar Kosovos storsta allierade USA som stott ett sjalvstandigt Kosovo fran borjan och investerat en jakla massa pengar i landet. Som ni ser pa bilderna nedan sa finns Amerikanska flaggan lite overallt och dem flesta gillar amerikaner starkt.
I Prizren fanns tydligen en svensk filmfestival, se dar!
En av flera sma broar i Prizren, sodra Kosovo
Nagon random bloggare..
En av flera Moskeer i Prizren
PRISHTINA.
Ska beratta lite snabbt om huvudstaden.. Overhuvudtaget sa ar folket otroligt snalla och tillmotesgaende har. Sager man nagot pa albanska sa blir dom jatteglada och dom fragar mycket om var man ar ifran. Staden i sig ar valdigt frasch, mycket mer an man kunde tro for en stad i ett av Europas allra fattigaste lander. Detta beror mycket pa investeringar fran framforallt USA och EU, pengar fran exilkosovoalbaner och, uppenbart och ingen stor hemlighet, tyvarr fran organiserad brottslighet till stor del. Detta marks tydligt pa det fakum att det finns fler dyra bilar har an i nagon annan stad i Sverige. Det finns till storsta del BMW, AUDI och Mercedes, alla nya, skinande, dyra SUVs. Men staden ar fin, det kanns verkligen som en ung stad, en del av Europa, oavsett om man gillar det eller ej.
En (tror jag) regeringsbyggnad i centrala Prishtina
Nu ska jag ut och springa, ska skriva om denna dag senare! Var annu en dag av kontraster. Fortsatt kommentera, hor av er och allt!
Ta hand om er sa lange, dotenimir!
Via sms: Ska försöka beskriva denna unde...
Via sms: Ska försöka beskriva denna underbara kväll i ord. Sitter på en jättenice, fin restaurang som heter Pishat. Atmosfären är som i vilket varmt turistland som helst, känslan är liknande en sen kväll på typ Mallorca men skillnaden är att vi är i Prishtina, har flera sköna journalister med oss och pratar allt möjligt om Balkan. Underbar mat, samtal om inte bara konflikter men också om gemensamma saker och historia och kärlek.. Bara en liten grej som fattas men jag kan inte klaga på en fin, varm kväll på en härlig resa! Vi ses! Dotinimir
Via sms: Ska försöka beskriva denna unde...
Via sms: Ska försöka beskriva denna underbara kväll i ord. Sitter på en jättenice, fin restaurang som heter Pishat. Atmosfären är som i vilket varmt turistland som helst, känslan är liknande en sen kväll på typ Mallorca men skillnaden är att vi är i Prishtina, har flera sköna journalister med oss och pratar allt möjligt om Balkan. Underbar mat, samtal om inte bara konflikter men också om gemensamma saker och historia och kärlek.. Kan inte klaga på en fin, varm kväll på en härlig resa! Vi ses! Dotinimir
Sista dagen i Belgrad
Via sms: Rullandes genom Prishtina. Nu är...
Via sms: Rullandes genom Prishtina. Nu är vi på väg till Prizsen, en stad i södra Kosovo med gamla moskéer och några få kyrkor. Vi bor riktigt bra, 10min gångavstånd från Prishtina city och jag, Anders och Ruben lyckades inta ett stort rum som är mer än dubbla storleken mot det vi delade åtta personer på i Belgrad.
Igår, efter sista uppdateringen så kom vi till Mitrovica, den delade staden, och det kändes nästan overkigt. I norra delen av staden bor mest Kosovoserber, alltså serber i kosovo och södra delen mest Kosovoalbaner. Bron som förbinder de båda delarna åt bevakades av några polisbilar och flest fanns på norra sidan. Förutom några få som jobbar på vardera sida och internationellt folk så korsar man inte bron till det andra folket. Den norra sidan, som är avsevärt mycket mindre än den södra, präglades av fattigdom, ryska flaggor (eftersom Ryssland stöder Serbien i att inte erkänna Kosovo som självständigt), misstänksamhet mot oss utlänningar, anti-USA och anti-EU propaganda, en vacker nybyggd kyrka på höjden och bilar utan registreringsskyltar. Det sista är för att visa att man inte stödjer Kosovo som självständigt, så tar man av bilskyltarna där det står KS på. Förutom detta så bor folk väldigt trångbott och valutan är dinarer, språket är givetvis serbiska. Nu är vi snart framme i Prizren så jag får be att återkomma med uppdatering om södra Mitrovica och om Prishtina sen mina damer och herrar :)
Via sms: Sista dagen i Belgrad och Kosovo....
Via sms: Sista dagen i Belgrad och Kosovo. För någon minut sen korsade vi gränsen till Kosovo som övervakas av EU och KFOR. Bussresan har trots avsaknaden av AC gått bra tack vare öppna fönster och cola.
gårdagen var riktigt bra, lugn och skitvarm. Vi var på svenska ambassaden och pratade främst om hur synen på Sverige ändrats efter att vi erkänt Kosovo 2008. Och hur mycket respekt Sverige får tack vare Carl Bildt som känner Balkan utan och innan. Sedan besökte vi CANVAS som är en ickevåldsorganisation som arbetar med att aktivt stödja oppositioner för demokrati, till exempel i Iran. Det var också denna organisation som medverkade stort till att störta Milosevic. Och kvällen avslutades på en av Belgrads populäraste nattklubbar H2O på vattnet tillsammans med Danijela från Serbiska utrikesdepartementet och hennes kompis. Nu ska jag fortsätta titta på den vackra naturen och läsa på om Kosovo innan vi stannar i Mitrovica, som kallas Den delade staden eftersom en flod delar Kosovoserber och Kosovoalbaner åt. Detta blir dobro! Ta hand om er, Dovidenja!
En dag som lämnat avtryck
Detta var utan tvekan det möte som var allra mest intressant hittills för min del; hur kan man få grannar som levt sida vid sida en gång i tiden, sedan mördat varandra, att sedan möta varandra i en dialog och försoningsprocess? Låter mycket som Rwanda? Principen är densamma. En del säger att händelsen i Srebrenica där närmare åttatusen bosniaker, pojkar och män, dödades systematiskt är Europas Rwanda med tanke på antal dödsoffer på den korta tiden. Händelsen har på ett sätt klassats som folkmord genom åtalet av Kostic för folkmord i Srebrenica 1995. Viktigt är dock att man granskar alla parter i kriget som härjade då.
Jag märkte också en balansgång mellan att inte söka skyldiga i allt för stor omfattning, då detta inte får ta fokus från försoningsprocsessen, dialogen och gå vidare. Samtidigt är detta viktigt för att just folk ska kunna gå vidare, att ta reda på vad som faktiskt hände. Intressant var att han som höll i mötet, Goran, själv var Serb som blivit utdriven från nuvarande Kosovo men ändå inte lägger skulden på ett folk eftersom det var några stycken, inte fler miljoner som drev ut honom. Kort sagt, jag tror på deras arbete på alla sidor, alla fronter mellan allt folk, att gå vidare genom dialog - hur kan man förstå någon om man inte pratar med den?
En liten paratens, som jag inte tänkt på men som blev klart nu, är ju att Kosovoalbaner och Serber samarbetar i väldigt många frågor som rör samhället, vattenförsörjning, tullar, MEN dock tyvärr inte om politik.. Bara hoppas att den sista, enormt svåra pusselbiten kommer på plats i sinom tid.
En intressant kontrast mot detta var möte med en parlamentariker från SRS, det radikala partiet från Serbien som inte alls vill se Kosovo som självständigt utan det är och kommer vara en del av Serbien och detta ska uppås genom politik, inte vapenmakt som tur är. Hon hade principiellt inget emot amerikaner men det faktum att NATO bombade Serbien för att få slut på våldet mot Kosovoalbanerna sitter fortfarande kvar. Och på frågan om hon vill se Ratko Mladic, den mest efterlysta i Serbien som ledde folkmordet i Srebrenica, citerade hon SRS partiledare som nu står åtalad i ICTY och citerade "låt mig bli den sista som åtalas i ICTY". Hon och SRS ser inte ICTY som någon legitim domstol i internationell rätt utan som ett politiskt medel. Och säkerligen skulle nog inte SRS vilja lämna ut Mladic om dom visste var han gömde sig eftersom vissa supeprnationalister ser honom som en hjälte.
Avslutningsvis sa hon att SRS vill se en utredning om Srebrenica innan man börjar prata om folkmord. Kom sedan fram att hon tror på möjligheten att Franska säkerhetstjänsten iscensatte folkmordet där. Hon kunde inte svara på vad Frankrike skulle haft för motiv och anledning till det. Föga imponerade...
I alla fall.. 27 grader varmt nu, svettas även fast det är svart himmel. Dags att byta om för att besöka Plastic, en klubb på vattnet!
Avslutar med en bild på tre byggnader varav den i mitten visar på kontraster. Precis som dagen upplevts. Genom kontraster. Fan vad den här resan är intressant. Fortsätt skriv och läsa! Dobro vece!
Laku noc - Dobro jutro
